Läkemedel och näringsämnen – det här är bra att känna till

Har du lite feber? Ta något febernedsättande.
Högt kolesterol? Statiner.
Känner du dig nedstämd? Antidepressiva.
Huvudvärk? Smärtstillande.

Läkemedel är en självklar och ofta livsviktig del av vården – och de ska användas när de behövs. Men visste du att en del vanliga läkemedel kan påverka hur kroppen tar upp eller använder vissa vitaminer och mineraler, särskilt vid långvarig användning? Det är något som sällan pratas om, och därför vill jag ge dig kunskapen så att du kan ställa rätt frågor till din läkare eller ditt apotek.

Läkemedel är en stor del av vardagen

Enligt Socialstyrelsen hämtade ungefär 65 procent av befolkningen ut minst ett receptförskrivet läkemedel under 2021 – nästan 6,8 miljoner människor. Kvinnor använder generellt fler läkemedel än män: 73 procent av kvinnorna jämfört med 58 procent av männen. Paracetamol och omeprazol hör till de läkemedel som hämtas ut av flest, och blodtryckssänkande läkemedel är den läkemedelsgrupp som används av flest personer.

Levnadsvanor som kost, rörelse, sömn och stress spelar stor roll för många av de tillstånd som läkemedlen används för. Det betyder inte att maten ersätter medicinen, men att goda vanor och rätt behandling kan gå hand i hand.

Antibiotika och tarmfloran

Antibiotika räddar liv när det verkligen behövs. Samtidigt påverkar antibiotika inte bara de bakterier som orsakar infektionen, utan också tarmens egna bakterier – mikrober som spelar en viktig roll för matsmältningen och samspelet med immunförsvaret. Därför arbetar vården aktivt för att antibiotika bara ska användas när det gör nytta, både för den enskilda patienten och för att motverka antibiotikaresistens, ett av de stora hoten mot folkhälsan i dag.

Har du nyligen ätit antibiotika kan det vara extra fint att ge tarmen en kärleksfull omstart med mycket fibrer, grönsaker, baljväxter och fermenterade livsmedel. Läs gärna mer om tarmdysbios.

Långvarig medicinering och näringsstatus

För flera läkemedelsgrupper finns det beskrivet att långvarig användning kan påverka upptaget eller omsättningen av vissa näringsämnen. Några exempel:

  • Protonpumpshämmare (PPI), som används mot sura uppstötningar och magsår, kan vid långvarig användning påverka upptaget av bland annat B12, järn, kalcium och magnesium.

  • Vissa blodtryckssänkande och vätskedrivande läkemedel kan påverka nivåerna av mineraler som kalium, magnesium och zink.

Exempel på läkemedel och näringsämnen som kan påverkas

  • B12: metformin, H2-blockerare och protonpumpshämmare (PPI)

  • Kalcium: H2-blockerare, kortikosteroider, loopdiuretika, vissa antiepileptika

  • Koenzym Q10: hydralazin, statiner

  • Folsyra: vissa antiepileptika, östrogen (oralt), bukspottkörtelenzymer, metformin

  • Magnesium: östrogen (oralt), H2-blockerare, loopdiuretika, PPI, tiaziddiuretika

  • Tiamin (B1): loopdiuretika, tiaziddiuretika

  • A-vitamin: gallsyrabindare, neomycin

  • D-vitamin: vissa antiepileptika, gallsyrabindare, H2-blockerare

  • K-vitamin: gallsyrabindare

  • Zink: H2-blockerare, loopdiuretika, tiaziddiuretika, ACE-hämmare

  • Järn: syraneutraliserande medel (antacida), tetracykliner

Så kan du tänka

  • Sluta aldrig med eller ändra ett läkemedel på egen hand. Prata alltid med din läkare först.

  • Tar du ett läkemedel under lång tid kan du fråga din läkare om det är aktuellt att kontrollera till exempel B12, järn eller D-vitamin.

  • Fråga på apoteket om ditt läkemedel kan påverka näringsupptaget, och om det spelar roll när på dagen du tar det i förhållande till måltider eller tillskott.

  • Ät en så näringstät kost som möjligt. I artikeln Bra matkällor till varje vitamin och mineral hittar du de bästa livsmedlen för varje näringsämne.

Vill du ha hjälp på vägen?

Kunskap är en fin början, men ibland behöver man någon som ser helheten. Här är några sätt vi kan arbeta tillsammans:

  • Boka ett rådgivningssamtal – 30 minuter där vi tittar på just din situation och vad som är rätt nästa steg för dig.

  • Tarmakademin – mitt medlemskap med kunskap, recept och stöd för din tarmhälsa, i din egen takt.

Innehållet i artikeln är allmän information och ersätter inte vård. Har du besvär, en diagnos eller tar läkemedel – prata alltid med din läkare innan du gör större förändringar.

Referenser