Får man njursten av oxalsyra i spenat?
Oxalsyra (oxalat) är en organisk syra som finns i nästan alla frukter och grönsaker, i olika mängd. Det är alltså i princip omöjligt att utesluta oxalsyra helt ur kosten! Spenat, mangold och rödbetsblad innehåller mycket oxalsyra – men de hör också till de mest näringsrika livsmedel vi har. Så behöver du vara orolig för njursten om du äter spenat? Läs vidare.
Vad är njursten?
Njursten drabbar ungefär var tionde person någon gång i livet och kan göra fruktansvärt ont. Kalciumoxalatstenar är den vanligaste typen. De bildas när koncentrationen av oxalat och kalcium i urinen blir så hög att ämnena kristalliseras och bildar små stenar.
Bör vi minska på oxalsyran för att minska risken?
Det visar sig att personer som får njursten i genomsnitt inte verkar äta mer oxalsyra än personer som inte får det. Det handlar mer om hur mycket kroppen tar upp. Personer som är mer benägna att få njursten verkar ha ett högre upptag av oxalat i tarmen – deras tarm suger upp mer än normalt.
Hur mycket av oxalsyran i maten som hamnar i urinen är oftast ganska lite. I studier fördubblades inte ens koncentrationen av oxalat i urinen när intaget ökade med 25 procent. Det handlar alltså om fler faktorer än spenat.
Är det säkrare att undvika frukt och grönsaker med mycket oxalsyra?
Personer som äter mer frukt och grönsaker får faktiskt mindre njursten. När forskare tog bort frukt och grönsaker ur människors kost ökade risken.
Att ta bort frukt och grönsaker kan minska intaget av oxalsyra, men kroppen bildar också själv oxalat som en restprodukt. Det kan vara en av förklaringarna till att personer som äter mycket växtbaserat i studier har haft färre njursten. Ett högt intag av animaliskt protein och salt har i studier kopplats till en ökad risk för njursten, och en balanserad kost med lagom mängd protein, mindre salt och mycket frukt och grönsaker är det som brukar rekommenderas.
Några ovanliga fall av för mycket oxalsyra
Det finns en nivå av oxalsyra som kan bli för mycket. Några sällsynta fall har rapporterats där personer som drack stora mängder gröna juicer och smoothies fick njurpåverkan av oxalat. Ett fall beskriver en kvinna vars njurar slutade fungera efter en tiodagars “juicedetox” med stora mängder spenat varje dag.
Normalt skulle inte några deciliter spenat ge en sådan reaktion, men hon hade två riskfaktorer: hon hade genomgått en gastric bypass-operation (vilket kan öka upptaget av oxalat) och hade en historia av långvarig antibiotikabehandling.
Ett annat fall gällde en man som fick njursvikt efter att ha druckit juice på spenat och rödbetor samtidigt som han tog 2 000 mg C-vitamin per dag. C-vitamin omvandlas delvis till oxalat i kroppen och spelade troligen en roll.
I båda fallen fick de i sig mer än 1 200 mg oxalat per dag – vilket är lätt med koncentrerad spenatjuice, men praktiskt taget omöjligt med de flesta andra grönsaker som grönkål.
Det finns dessutom en snäll tarmbakterie, Oxalobacter formigenes, som bryter ner oxalat i tarmen så att mindre tas upp. Den kan påverkas av långvarig antibiotikaanvändning.
Vad bör jag göra?
Var inte rädd för grönsaker – de är en av grundpelarna i en hälsosam kost. Men om du ändå är orolig, eller har haft njursten:
Variera dina gröna blad och tillaga gärna spenat. Ångad spenat har i studier cirka 30 procent lägre oxalathalt, och kokning (där du häller bort vattnet) minskar halten med mer än hälften. Spenat är supernyttigt – ät det med sunt förnuft :)
Undvik stora mängder koncentrerad grön juice varje dag, särskilt på spenat, mangold och rödbetsblad.
Ät kalciumrik mat till måltiderna. Kalcium binder oxalat i tarmen så att mindre tas upp.
Drick ordentligt med vatten så att urinen blir utspädd.
Var försiktig med högdoserat C-vitamin som tillskott.
Har du nedsatt njurfunktion, tidigare njursten, har genomgått en gastric bypass-operation eller en lång antibiotikabehandling – följ de kostråd du får från vården.
Symtom på för mycket oxalsyra
Akut förgiftning är mycket ovanlig och handlar om mycket stora mängder. Enligt Livsmedelsverket kan symtomen vid allvarligare förgiftning vara frätskador och smärta i mun, svalg och mag-tarmkanal, magsmärtor, illamående, kräkningar, diarré, påverkan på njurfunktionen, lågt blodtryck och påverkan på andningen. Får du sådana symtom ska du söka vård.
Ta hand om er!
Vill du ha hjälp på vägen?
Kunskap är en fin början, men ibland behöver man någon som ser helheten. Här är några sätt vi kan arbeta tillsammans:
Boka ett rådgivningssamtal – 30 minuter där vi tittar på just din situation och vad som är rätt nästa steg för dig.
Tarmakademin – mitt medlemskap med kunskap, recept och stöd för din tarmhälsa, i din egen takt.
Innehållet i artikeln är allmän information och ersätter inte vård. Har du besvär, en diagnos eller tar läkemedel – prata alltid med din läkare innan du gör större förändringar.
Referenser
Curhan GC. Epidemiology of stone disease. Urol Clin North Am. 2007;34(3):287-93.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3402/mehd.v26.25877%40zmeh20.2015.26.issue-s2